128

när jag drar fingret längs konturerna av dina läppar rycker du till (du ler), mina fingrar har frusit till is och trevar sig fram. decemberkylan ger bara det du kallar vi större anledning till att alltid hålla oss några millimeter ifrån varandra. sannolikheten att omöjligheten inträffar är inte stor där jag är född. vi är knäsvaga tillsammans och när våra ben inte orkar hålla förälskelsen uppe faller vi. vi faller sakta, men är döva, blinda för hur vanlig kärleken är och vår magi är precis lika osynlig för mänskligheten som mänskligheten är för oss när du drar ditt finger längs konturerna av mina läppar och jag rycker till. dina fingrar har frusit till is och trevar sig fram. (jag vaknar)

2010-12-11 @ 21:48:25 Permalink


hjärtan:
Postat av: Lovisa

åh gud vad vackert, har du skrivit det alice?

2010-12-12 @ 09:46:03
URL: http://lejonhjarta.blogspot.com
Postat av: e

du skriver väldigt vackert.

2010-12-12 @ 11:09:48
URL: http://milkthistle.blogg.se/
Postat av: victoria

så himla fint.

2010-12-12 @ 12:03:31
URL: http://pulsensfrekvens.blogg.se/
Postat av: Rosita

Fyfan vad fint skrivet.

2010-12-12 @ 15:07:19
URL: http://fewlix.blogg.se/
Postat av: E

jag kan inte mer än hålla med all andra.

detta är helt underbart fint, okej?!

2010-12-13 @ 19:51:59
URL: http://chariots.blogg.se/
Postat av: Anonym

åh.

2010-12-17 @ 22:24:24
URL: http://middleclass.blogg.se/
Postat av: elin

var det från din dikt bok?otroligt hur som helst.

2010-12-19 @ 22:09:10
Postat av: Lovjo

det går som rakt in.

2010-12-21 @ 00:22:08
URL: http://lovisajo.blogg.se/

hjärtan:

Namn:
kom ihåg mig

Mail:

Blogg:

Hej:

Trackback
RSS 2.0