efter en skoldag med endaste långa teoretiska lektioner åkte jag igår hem. på kvällen möttes jag av samma vanliga älskvärda leende, norrköpings-dialekt, underbara humor och lycka i ägandet av min alice. vi gjorde samma simpla saker som vi gör varje gång vi träffas. vi pratade konstant, dansade, skrattade, drack te, spenderade timmar i köket bakandes en prinsesstårta och mådde allmänt bra (i alla fall vet jag att jag gjorde det).

för du är det finaste jag vet syster.